girl eats tape

my dancing heart

elektroburlesk klubb. leoparder strippade. änglar och hjärtan höll takten.
(varning för extremt taskigt ljud!)

"it's 1:22 am"

en ny skavank uppstod lördag natt. aj aj aj. men så länge den inte slutar snacka är jag förnöjd.

tillskott i kamerafamiljen!

här är diana. hon är blå, hon är svart, hon är plast, hon är analog, hon är multismart, hon är multiformat, hon är snygg. hon har också begåvats med en fantastiskt fin blixt. ja, vad säger man? shoot!

kiss kiss kiss

nu ska jag lära er alla en läxa. om ni någon gång gör om inomhus så att det liknar utomhus, släpp då aldrig in hunden där. det kan bara gå på ett sätt.

på besök i runda rummet

...där ballongerna fortfarande är helspända sen min födelsedag.

runda rummet är platsen där två vänner spenderar all sin tid i oslo. de skapar arkitektur. ibland hälsar jag och käresten på och tar oss en titt, lite kaffe eller vin i ljusstake. mycket trevlig tradition.

johanna fick ett skott på glasögat.

annars var helgen i stockholm helt smärtfri. såklart. den var varm och fin.

på väg

stockholm stockholm stad i världen stockholm stockholm världens stad
stockholm stockholm stad i världen stockholm stockholm gör mig glad

nu kommer jag!

nu jäser det i garderoben

svagdrickeleverantören gjorde sitt jobb, nu vankas det glögg om några veckor.

grått, vått, rött och pappa.

holmenkollen view by grey.


helgen tillbringades mycket spontant och på känsla. dessvärre räckte inte vår känsla till, någon kilometer norr om oslo fick vi gps-fuska bland alla rullskidåkande norrmän på landsvägarna.


här i närheten ligger platsen där munch inspirerades till att måla skrik*, eller på svenska skriet. det var svårt att föreställa sig hans fasansfulla upplevelse. för oss var det inte en hotande himmel som var röd, utan backen som vi fann strax nedanför ekebergsrestaurangen. eller, den var egentligen inte röd. jag tror vi lyckades pricka precis den dagen då löven redan varit gula och röda, men ännu inte hunnit bli bruna.



* vi såg även "skrik" på nasjonalgalleriet vilket jag gladeligen berättade för min vän emil som också var i oslo i helgen. då visade det sig att han också sett den under helgen, men på munchmuséet. efter lite wiki-forskning fick vi reda på att det finns fyra "skrik". en tidig skiss i pastell, en i olja från 1893 (nasjonalgalleriet), en i olja från 1910 (munch-muséet) och en mindre variant i privat ägo. alla anses vara original. lurigt.

"det här huset ser inte alls ut som ett isberg"

försökte sälja in operan för min yngsta syster. visserligen gillade hon promenaden på taket, men isbergsargumentet gick inte hem.

min norska vardag

...är så enkel. det är jobb och det är kollektiv. en och annan sväng på stan. i helgen besöktes göteborg och jag kom på hur mycket jag saknar det. "det" i bemärkelsen vänner, kärlek, pyssel och fniss, vagnen över götaälvbron, brunchen på röhsska, och bara det där när man sitter i ritsalen en hel dag och pillar på en modell.